Dorothea Tanning

 - 

Dorothea Tanning föddes 1910 i Galesbury, Illinois av svenska föräldrar. Som ung konstnär kastade hon sig huvudstupa in i surrealistkretsarna i New York. Där mötte hon under kriget den landsflyktige Max Ernst som hon sedan levde tillsammans med i över trettio år, isolerade i Arizonas öken och mitt i det sjudande Paris. 1980 återvände Dorothea Tanning till New York. Idag räknas hon till de främsta och mest egensinniga bland surrealisterna, representerad i museer och samlingar över hela världen.

Dorothea Tanning surrealism är av den förförande och stegvis undergrävande sorten. Inga yviga gester eller pretentiösa scenerier. Från ett ombonat rum förs man genom omärkliga övergångar ur en verklighet och in i en annan, minst lika verklig. Med övertygande teknisk skicklighet skapar Dorothea Tanning en förbluffande närvaro i rum efter rum. Man fångas i en labyrint som man inte kan ta sig ur utan att prova alla vägar. Den smygande oron, den obändiga nyfikenheten och den stigande erotiska laddningen både driver och lockar besökaren att gå vidare…

Utställningen var ett urval fån femtio års skapande, där de allra viktigaste verken finns med, från självporträttet Födelsedag (1942) till de senare årens färgstarka, mytiska bilder. Bland inlånen fanns målningar, skulpturer, teckningar och collage från institutioner och privata samlare i USA, Frankrike och England. Från Centre Pompidou i Paris kom den stora rumsinstallation som Dorothea Tanning fullbordade till museets invigning 1977. Utställningen producerades av Malmö Konsthall och visades enbart här i Sverige.