Lars Kleen – Hem

Lars Kleens utställning ”Hem” på Malmö Konsthall 1989 var en storskalig, omslutande skulptural upplevelse. Centralt i installationen stod den monumentala Väggen – ett massivt, handbyggt objekt som vuxit fram under tre år i Kleens verkstad. Konstruktionen präglades lika mycket av ingenjörskonst som av konstnärlig intuition och skapade en känsla av både skydd och instängdhet – en fysisk barriär som kunde vara både en våg och en mur.

Utställningen ”Hem” utforskade begreppet hem genom dess mest grundläggande beståndsdelar, presenterade i form av en handfull överdimensionerade objekt: en vägg, en stol, ett bord, en trappa, en säng, en eldstad och ett fönster. Fragment av ett hem, men förskjutna och förvrängda. Väggen bågnade som om den var på väg att kollapsa, spiraltrappan urholkades till en fälla, bordet svävade tomt i rummet, och sängen – en plats för kärlek, födelse och död – var märkt av eld. Ett av de mer lågmälda men kanske mest träffande verken var ett fönster där trädgrenar trängde sig in genom en trasig ruta – en bild av naturens obevekliga återerövring av det som människan övergivit.

Några år tidigare hade Kleen byggt en stad av fasader i Sundbybergs tunnelbana – en förlorad plats som tycktes ha sjunkit in i berget. På samma sätt fungerade ”Hem” – som en gestaltning av det välbekanta, men rubbat ur sina fundament. Under månader av arbete i sin verkstad i den gamla linoljefabriken i Danviken, omgiven av damm och buller från slipmaskiner, bearbetade Kleen materialet med minutiös precision och hängivenhet.

”Det är inget trevligt rum,” sade han själv om ”Hem”. Ändå var det ett rum som dröjde sig kvar hos besökarna – ett hem som rörde vid något djupt mänskligt: förgängligheten och förändringen av det vi för stunden tar för givet.