Intertwine
–
Under 2026 har Hedlandet Residens i Torna Hällestad samlat fem skrivande konstnärer från de nordiska och baltiska länderna. Residenset bjuder in till ett tvärdisciplinärt utbyte inom skrivkonst, boktryck, bokbinderi och bokdesign.
Syftet var att undersöka begreppet sammanflätning och tillsammans skapa Artist Books i boktrycks- och binderitraditionen, med fokus på långsamhet, ord, handens arbete och platsens betydelse för det konstnärliga arbetet.
Utställningen visas mellan 9 oktober och 8 november i bokhandeln på Malmö Konsthall.
MEDVERKANDE KONSTNÄRER
Mia Maria Rohumaa
Emma Kjær Madsen
Kadri Joala
Solveiga Kaļva
Anna Hallin
Böckerna sattes och trycktes på Gammelhuset Tryckeri och bands på Hedlandet Residens – allt av konstnärerna själva under september 2026. Omslagsdesign och layout av konstnärerna.
Samarbetspartners var konduktör Sophie Holgersson vid Hedlandet Residens, boktryckare Helena Magnusson vid Gammelhuset Tryckeri, Eva Eriksson vid Malmö Nya Bokbinderi, bokdesigner Johan Laserna samt redaktörerna Ida Börjel och Lo Sandell.
”Intertwine” finansierades av Nordic Culture Point och genomfördes med stöd av Region Skåne och Lunds kommun.
“Truly nothing is sterile; and that reality is a terrific danger, basic fact of life, and critter-making opportunity.”
(Haraway, 2026, p. 64)
Coming here reminded me of the forests surrounding the village where I grew up. I looked for fairies and found a Sikorsky UH-60 Black Hawk flying over the fields. In pidgin English, I wrote letters to those who have drifted away, searching for words to describe the feeling of coming home while still having lost my way.
Hi, I’m Kadri Joala. For this project, I found myself in a countryside house with four women, all far from home, surrounded by a magical beech forest. My time here was about taking care of my creativity amidst rules, expectations, and mechanisms that shape the way we work together.
I wandered through the magical forests of Torna Hällestad, across fields and among hundreds of trees and stones, gathering impressions along the way. I preserved these encounters on paper. The slow, meditative rhythm of letterpress became an extension of my way of being with the landscape.
I saw a tree that had grown around another tree. It had changed its direction so they both would have enough space to move in the wind, not interfering with the other’s dance. We work with what we have. It is a good practice to see freedom and possibilities when looking at a frame.