Debatten om ojämlikheten har på sistone kommit att handla alltmer om eliterna i den absoluta toppen. I nya numret av tidskriften Fronesis utforskas eliternas världsbild, rörlighet och politiska påverkan, men också hur tanken om ”eliten” i dag används av populistiska rörelser för att mobilisera ilska mot såväl ”kulturvänstern” som medelklassen. Axel Vikström modererar ett panelsamtal med forskarna Niklas Altermark, Petter Sandgren och Linda Alamaa om numret.

Uppfattningen att en eller flera eliter ökat sin makt har fått allt starkare fäste i den politiska debatten. Vem denna elit består av och hur den faktiskt agerar råder det däremot djupt delade meningar om. Lyssnar man till vänster består eliten av nätverk mellan förmögna ägare och sönderlobbade toppolitiker. Lyssnar man till höger består eliten av politiskt korrekta vänsterliberaler. Samtidigt verkar båda läger rörande överens om att en växande grupp professionella ”managers” har fått för stort inflytande över samhällsutvecklingen.

Det nya numret av kulturtidskriften Fronesis tar ett brett grepp på fenomenet eliten, både som faktisk aktör och retorisk figur. Hur påverkas användningen av elitbegreppet av dess rötter i fascistiska strömningar? Hur bidrar nya klassallianser till att trygga elitens intressen i en tid där välfärdsstaten skärs ner? Hur kommer det sig att medelklassen och HR-personal så ofta pekas ut som eliter? Dessa och många fler frågor kommer tre av numrets skribenter att diskutera under det panelsamtal som anordnas i samband med nummersläppet.

Om samtalet

Medverkande i samtalet är Niklas Altermark (forskare vid Lunds universitet och utredare på det fackliga idéinstitutet Katalys), Petter Sandgren (forskare vid Stockholms universitet) och Linda Alamaa (forskare vid Högskolan i Halmstad och en av numrets redaktörer). Moderator för samtalet är Axel Vikström, doktorand vid Örebro universitet och medlem i Fronesis redaktionskommitté. Samtalet, som börjar vid 17:30, förs på svenska och pågår i cirka 75 minuter.