László Moholy-Nagy
19.2 – 1.5 2011
László Moholy-Nagy (1895-1946) tillhör idag de moderna klassikerna. Han arbetade i många olika tekniker och medier som måleri, fotografi, skulptur, film, grafik och scenografi. Men allt han gjorde baserades på hans brinnande intresse för det visuella. Moholy-Nagy var i mångt och mycket ett barn av sin tid – den nya moderna värld som började ta form i början av 1900-talet. Ett samhälle som genomsyrades i mellankrigs-perioden av en stark framtidstro och en fascination av stadens nya liv med dess hektiska puls, dess teknik och industri. Utställningen med László Moholy-Nagy på Malmö Konsthall presenterar och lyfter fram hans fotografiska bilder, filmer och grafik.
Verken i utställningen har valts ut av Daniel Hug, László Moholy-Nagys barnbarn, i samarbete med Malmö Konsthall. Utställningen innehåller bland annat en serie fotografier från Moholy-Nagys resor i Sverige och Finland 1931 samt andra fotografiska arbeten som aldrig tidigare visats.
László Moholy-Nagy är född och uppvuxen i Ungern, där han börjar studera juridik. Vid första världskrigets utbrott tog han värvning i den österrikisk-ungerska armén och det är under kriget hans intresse för det konstnärliga väcks. Han börjar teckna och skriver poesi. Tillbaka i vardagen dröjer det inte länge innan han byter ut juridiken mot konsten.
Tjugofyra år gammal emigrerar Moholy-Nagy till Tyskland efter en kort vistelse i Wien. Han undersöker i sina abstrakta målningar relationen mellan ljus, färg och form och inspireras framförallt av det ryska avantgardet; konstruktivismen och suprematisterna Malevich och Lissitskij. Under perioden 1923-28 undervisar han på den omtalade Bauhaus-skolan ledd av Walter Gropius. Bauhaus ledord då var ”enheten mellan konst och teknologi” och över skolan vilade Gropius vision av konstnären som designer av massproducerad konst. Tillsammans med Gropius formger och redigerar Moholy-Nagy serien Bauhausbücher, totalt 14 böcker vilka fungerade som skolans manifest.
Det är under 1920-talet som László Moholy-Nagy börjar intressera sig för fotografi som teknik. Han fascineras av att kunna måla med ljus och hur tekniken – inte konstnären – skapar bilden. Moholy-Nagy är en av de första att experimentera med fotogram, bilder gjorda utan kamera genom att föremål placeras mellan ett ljuskänsligt papper och en ljuskälla. Dessa, hans abstrakta skuggbilder, har sitt ursprung i välkända vardagsföremål.
Han arbetar också med fotomontage, där han klipper ut samtidens bilder ur tidskrifter och tidningar för att sedan sammanfoga dem till en ny bild. Ofta både tecknar och målar han i sina montage, för att till sist fotografera av dem – förena delarna för evigt till en bild som kan reproduceras utifrån ett negativ. Fotomontagen kallar han för fotoplastiks*, för att betona att det är ljuset som formar bilden.
László Moholy-Nagy utforskar även med hjälp av den nya bärbara småbildskameran hur fotografiet genom sin förmåga att registrera former kan förändra och förnya vår perception av det vardagliga. Linjer, mönster och former dominerar hans svartvita bilder av världen och får oss att se verkligheten på nytt. Han använder sig gärna av ovanliga kameravinklar (ofta tas bilderna ur ett fågel- eller grodperspektiv), skuggor och negativa bilder, där själva negativet presenteras som ett fotografi.
Film var ett medium som passade Moholy-Nagy, eftersom det kunde ge liv och rörelse åt den fotografiska bilden. Precis en sådan dynamik som han eftersträvade i många av sina bilder och som avspeglade det nya moderna stadslivet. Han gör ett antal korta dokumentärfilmer mellan 1930-1946 och i utställningen visas flera av hans avant-gardefilmer.
Den politiska situationen i Tyskland tvingar László Moholy-Nagy till Amsterdam 1934 och vidare till London 1935. Två år senare flyttar han till Chicago i USA. I Chicago är han med och startar den nya Bauhaus-skolan, vilken läggs ner efter en kort period. År 1939 öppnar han sin egen skola, School of Design in Chicago, sedermera Institute of Design som idag ingår i Illinois Institute of Technology. László Moholy-Nagy avlider 1946 i leukemi endast 51 år gammal.
Fotoplastiks* av grekiska phōs ‘ljus’ och plastikē´ (te´chnē) ‘konsten att forma’
