Kandinsky och Sverige. Malmö 1914 – Stockholm 1916

Kandinsky, en av den moderna konstens stora pionjärer visades för första gången för en svensk publik på Baltiska Utställningen i Malmö 1914. De fem verk av Kandinsky som ställdes ut, belyste en brytningspunkt då han, som kanske den förste, skapade en helt icke-föreställande bild.

Kandinsky och Sverige var en dokumentär utställning som rekonstruerade 1914/1916. Vi fick se tidigare förbisedda delar av Kandinskys produktion, som hjälpte oss att komma närmare människan Kandinsky. Utställningen byggde på färsk och opublicerad forskning som Vivian Endicott Barnett, intendent vid Guggenheim Museet i New York utfört. Vivian Endicott Barnett var ansvarig för museets Kandinskysamling och var vår gästkommissarie. Hon arbetade med en katalog över Kandinskys arbeten på papper, akvareller och gouacher, som publicerades 1991.

Kandinsky föddes 1866 i Moskva och växte upp i Odessa vid Svarta Havet. Efter att i Moskva ha inlett en bana som jurist lämnade han 30 år gammal Ryssland för att i München utbilda sig till konstnär. Under en kort period från december 1915 till mars 1916 var Kandinsky i Sverige för att ställa ut, knyta kontakter och utföra konstverk. 1916 återvände han till Ryssland för att efter revolutionen bli lärare vid de konstindustriella verkstäderna i Moskva och ledare för Statliga museet för bildkultur. Han hann lägga grunden till ett trettiotal nya museer för avantgarde konsten runt om i Sovjetunionen och bilda Akademin för konstvetenskap i Moskva innan socialrealismen blev statligt dekret. Kandinsky lämnade Sovjetunionen 1921. Från 1922 verkade han i Tyskland och undervisade vid Bauhaus till det nazistiska maktövertagandet 1933 då Kandinskys konst stämplades som ”enartet”. De tio sista åren av sitt liv levde Kandinsky i Paris där han dog 1944.