Carla Zaccagnini och Runo Lagomarsino

Curatorer: Diana Baldon, Nicola Lees
Utställningsdesign: Luca Frei

Detta är den första större utställningen i Skandinavien av Carla Zaccagnini (f. 1973) och Runo Lagomarsino (f. 1977), som bor och arbetar halva året i Malmö och halva i São Paulo.

Zaccagninis och Lagomarsinos konstnärskap återspeglar det transnationella i deras respektive biografier. Lagomarsino föddes i Lund. Hans föräldrar är argentinska italienskättlingar som av politiska skäl flydde från Argentina på 1970-talet. Zaccagnini föddes i Buenos Aires. Hennes argentinska föräldrar, även de med italienska rötter, emigrerade till Brasilien 1981. Dessa rötter i migrationen framträder i bådas sätt att arbeta och kan tydligt märkas i deras mångfacetterade inställning till konstnärliga medier. Det avspeglas även i deras intresse för lingvistik, geografi, postkolonialism, nationell identitet, genus, konsthistoria och frågor rörande institutionell kritik. Verken i utställningen fungerar som episodiska möten med konstnärernas pågående undersökningar inom dessa ämnesområden.

Trots liknande fokus och kulturell bakgrund blir skillnaderna i Zaccagninis och Lagomarsinos arbetsmetoder snabbt tydliga när deras verk ställs ut tillsammans. Zaccagnini utforskar de ämnen hon tar upp på ett nästintill topografiskt sätt och lyfter fram ännu inte berättade eller bortglömda historier i ljuset. Ett viktigt exempel på hennes metod är Restauro (Restaurering, 2001), en omfattande – men likväl förgänglig – restaurering av målningen Sem Título (Cabeça) (Utan titel [Huvud], ca 1882) av den brasilianske mästaren Almeida Júnior, som konstnären lät göra för att återskapa dess ursprungliga ljus. Lagomarsinos undersökningar av ljus handlar däremot om att ändra hur vi ser på såväl solljus som artificiella ljuskällor, genom att kasta om deras vanliga mening och sammanhang. Hans installation Stolen Light (Abstracto en Dorado) (Stulet ljus [Abstrakt i guld], 2013) består av en samling använda lampor och lysrör, som konstnären stulit på Etnologiska museet i Berlin. Ljuskällorna visas i en monter för att imitera museologiska katalogiseringsmetoder och är placerade framför en vägg belagd med bladguld. Guldet refererar till Eldorado – den mytiska staden gjord av guld som 1500-talets spanska upptäcktsresande så våldsamt sökte efter. På så vis parar Lagomarsino anklagande ihop handlingar kopplade till ”upplysningen” med de koloniala strukturer som upprätthåller västerländska etnografiska och antropologiska museer.

Verken i utställningen har delats in i fem teman: kartläggning och topografi, våld och förstörelse, minimering av avstånd, navigering genom språk och regioner, förskjutningar och (de)konstruktion av nationella identiteter. Grupperingarna förstärks av en utställningsdesign och ett grafiskt system utformat av konstnären Luca Frei (f. 1976 i Lugano, bosatt i Malmö). Frei bjöds in av konstnärerna på grund av sitt intresse för skulptur som presentationsform. Fem monumentala väggar har placerats ut i en form som vagt påminner om en kompass, vilket riktar uppmärksamheten mot föreställningar om geografisk rörelse – ett återkommande inslag i Zaccagninis och Lagomarsinos verk – samtidigt som besökarens blick leds bort från utställningsrummets mittpunkt. Väggarna ser ut att rotera diagonalt mellan pelarna, som är en del av konsthallens karaktäristiska arkitektur. Dess kännetecknande drag har förstärkts genom användandet av djärva primärfärger – rött för pelarna och bjälkarna, blått för de fristående väggarnas kortsidor – vilket förändrar rummet och möjliggör en ny upplevelse för besökaren. Freis design skapar en dynamisk inramning som förenar konstverken och rummet i en säregen och unik gestaltning. Inom denna utställningsstruktur följer verkens placering en logik som bygger på hopparning och konfrontation, vilket återspeglar konstnärernas egna arbetsmetoder.

En utställningskatalog med essäer av Nataša Ilić och Rebecka Thor kommer att ges ut av Mousse Publishing i slutet av maj 2015.
Carla Zaccagnini föddes 1973 i Buenos Aires. Zaccagnini har en BFA-examen (1995) från Fundação Armando Alvares Penteado i São Paulo. Hon har även en MA-examen i visuell poetik från São Paulos universitet (2004). Hon har haft soloutställningar på Museu de Arte da Pampulha, Belo Horizonte (2002), Museu Victor Meirelles, Florianópolis (2005) och Art Gallery of York University, Toronto (2008). Hon har deltagit i grupputställningar på Museu de Arte Moderna, São Paulo (2001, 2008, 2009, och 2013), Museo de Arte Latinoamericano de Buenos Aires (2004), Cisneros Fontanals Art Foundation, Miami (2006), Fundación Jumex, Mexico City (2010), Museu de Arte Moderna, Rio de Janeiro (2011), Guggenheim Museum, New York (2014) och Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía, Madrid (2014–2015). Hon har även deltagit i São Paulo-biennalen (2008), Trienale Poli/Gráfica de San Juan (2012) och den åttonde Berlinbiennalen (2014).

Runo Lagomarsino föddes 1977 i Lund. Han har en BFA-examen (2001) från Akademin Valand, Göteborgs universitet, och en MFA-examen (2003) från Konsthögskolan i Malmö. Han deltog därefter i Whitney Independent Study Program, New York (2007–2008). Lagomarsino har haft separatutställningar vid ar/ge kunst Galerie Museum, Bolzano (2011), Index – The Swedish Contemporary Art Foundation, Stockholm (2012), Mendes Wood DM, São Paulo (2013) och Nils Staerk, Köpenhamn (2014). Hans verk har visats i grupputställningar på Lunds konsthall (2007), Hessel Museum of Art, Bard College, New York, Basis voor Actuele Kunst, Utrecht (2010), Moderna Museet, Stockholm (2010) och Guggenheim Museum, New York (2014), Kadist Art Foundation, Paris och Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía, Madrid (2014–2015). Han har även deltagit i Guangzhou-triennalen och Gwangju-biennalen (båda 2008); Venedigbiennalen, Istanbulbiennalen och Pragbiennalen (2011) samt São Paulo-biennalen (2012). År 2014 mottog han Barbro & Holger Bäckströms stipendium. Runo Lagomarsino kommer att delta Venedigbiennalen 2015.