Malmö Konsthall 50 år 

Den 22 mars 1975 öppnade Malmö Konsthall sina dörrar för första gången. Diskussionerna om var och när Malmö skulle få en egen plats för samtidskonst hade pågått i staden sedan 1930-talet. Invigningen blev början för det Malmö Konsthall som vi känner idag, en levande institution för samtida konst, som tidigt etablerade sig som en av de viktigaste i norra Europa. Fem decennier senare – den 22 mars 2025 – firar vi 50-årsjubileum med en presentation som hyllar Malmö Konsthalls historia i bild och lyfter fram ett urval av de många fantastiska utställningar som visats.

Med nästan 600 utställningar har Malmö Konsthall under åren varit en scen för såväl internationellt erkända som lokala konstnärer. Arkitekten Klas Anshelms ljusa, öppna och flexibla arkitektur har erbjudit rum för såväl storskaliga installationer som intima möten med konsten. Varje utställning har givits möjlighet att bli en unik upplevelse. Under dessa fem decennier har Konsthallen haft framstående konstnärliga ledare vars samarbete med konstnärer och curatorer präglat verksamheten. Trots sin föränderliga natur bär Malmö Konsthall även en känsla av kontinuitet där platsens atmosfär och personalens engagemang utgör ett fundament för verksamheten. Då rummet ständigt har förnyats och anpassats, har målet alltid varit att låta konsten tala och publiken upptäcka.

Den visuella tidslinjen som sträcker sig över väggarna erbjuder nedslag i de händelser och utställningar som ägt rum under Malmö Konsthalls femtioåriga historia. Här finns bilder av konstverk, konstnärer, uppbyggnadsperioder, personal och besökare, men också glimtar av det dagliga arbetet som möjliggör Konsthallen som mötesplats och rum för dialog och utforskande. Utöver bilderna i tidslinjen presenteras ett axplock från Malmö Konsthalls rika produktion av affischer, kataloger och vykort tillsammans med en presentation av Klas Anshelms arkitektur. Under året bjuder vi även in våra besökare till föredrag, visningar och samtal i anknytning till 50-årsjubileet.

Malmö Konsthalls konstnärliga ledare

Eje Högestätt (1975–1986), Björn Springfeldt (1986–1990), Sune Nordgren (1990–1996), Bera Nordal (1997–2002), Lars Grambye (2003–2007), Jacob Fabricius (2007–2013), Diana Baldon (2014–2016) och Mats Stjernstedt (2017–)

Klas Anshelm och Malmö Konsthall

Klas Anshelm (1914–1980) var en svensk arkitekt verksam i Lund, där han från 1940-talet och framåt skapade ett stort antal byggnader präglade av enkelhet och funktionalitet. Han inspirerades av samtida ideal men utvecklade med åren ett eget uttryck där materialitet och flexibilitet stod i centrum – vare sig han ritade en industribyggnad, en konsthall eller enbostad. Några av hans mest kända byggnader är Lunds konsthall (1957), Stadshallen i Lund (1968) och inte minst Malmö Konsthall, invigd 1975.

I tävlingsförslaget för Malmö Konsthall presenterade Anshelm en byggnad som var öppenoch anpassningsbar för olika typer av utställningar. Han ville att rummet skulle kunna förändras efter konstens behov och att besökaren skulle möta konsten direkt, utan att arkitekturen dominerade.

“Jag tycker det är viktigt att man kommer direkt in i en konsthall. Så fort man stigit innanför ytterdörrarna skall man stå inne bland konsten. Jag vill att man ska kunna spika i golvet och i väggarna utan att något fördärvas,” som Anshelm själv uttryckte det.

Resultatet blev en ljus och luftig hall med en glasfasad mot Magistratsparken, ett stort takfönster riktat mot norr samt 526 lanterniner vars ljusinsläpp går att kontrollera individuellt. Valet av rena material och en avskalad arkitektur möjliggör för ständig förändring, där varje utställning formar rummet.

I presentationen visas ritningar, skisser och modeller som ger en inblick i hur Malmö Konsthall växte fram – från debatten om en framtida konsthall på 1930-talet, via Anshelms tidiga idéer fram till den färdiga byggnaden. 50 år efter invigningen är Malmö Konsthall fortsatt ett av Sveriges främsta exempel på en arkitektur som samspelar med konsten – en tidlös byggnad där ljuset, rymden och möjligheten till förändring låter konsten ta plats.